så var det helg igen då!

Veckorna rusar iväg, särskilt den här då jag tycker att jag sovit mer än vanligt och försökt dämpa en förkylning. Sömn verkar fortfarande vara den bästa medicinen..!
Men att kunna sova en stund på dan med bebis gör ju att även nätterna känns bättre, och det är ju underbart skönt. I natt vaknade jag efter 5 timmar av att brösten värkte. Så länge tror jag inte att vi sovit, då hade han somnat en timme innan mig också. Rekord! Det får gärna fortsätta så, så vänjer vi oss snart.. Att sitta så här i soffan på kvällskvisten och handmjölka ut 30 ml, det är lite sådär om jag ska vara ärlig.

I morgon ska vi iväg på bröllop. R's bror Staffan gifter sig med sin Angelica och vi ska på utflykt, utan barn, till Uppsala. Tanken är att vi ska sova där och äta frukost innan vi gasar hem till ungarna som mormor och morfar passar. Jag vet inte om jag klarar det, rent mentalt. Men på nått sätt, de har ju fostrat två barn själva, så helt åt helvete kan det väl inte gå. Tänker jag.. Eh..

Måndag, igen..

Måndagen har förflutit ganska smärtfritt, fick väcka fjompen i morse för att vi skulle kunna ta oss in till stan, det är inte så vanligt..! Det brukar ju mer vara tvärtom. Men sen in till stan, klippa av halva håret, lämna in ett trasigt armband, kolla runt lite och sen hämta barn, tvätta, laga mat, söva barn och sen försöka ta en liten stund i soffan själv. Funderade på vad min psykolog sa (besökte en för första gången förra veckan), han sa, ta egentid! Jätteviktigt! Misstänker att han inte menar en gång per månad utan lite varje vecka. Får väl säga att dagens var hos frisören i dag, eller i tvättstugan den där kvarten.. Typ. 

onsdag=massagedag

På onsdagar masserar jag sparven en timme. Han får massage, jag får kaffe och fikabröd. Alldeles lagom faktiskt. Det är Kyrkan som fixar det och vi är en liten och behändig grupp om 5 mammor och barn. Misstänker att sparven tycker att det är rätt skönt också, han slipper skenan och han får möjligheten att sparka så mycket han kan i nästan en timme. Fint för honom.
Nu ligger han i sin säng och sover. Jag röjde i förrådet och när jag kom hem hade han fått mat och hamnat i matkoma. I sina kläder, så klart. R sätter inte på pyjamas. Förstår inte riktigt varför, men han kanske själv helst sover i kläderna han ska gå till jobbet i, vad vet jag..