jobbigt att vara mammaledig idag!

Alltså, ibland har man dar där livet ändå är ganska lugnt och stillsamt. I morse lämnade vi I på dagis, tog en tur ner till centrum, handlade lite och sen var min tanke att vi skulle gunga lite. Då regnade det. Helt värdelöst, alltså gick vi hem istället. M är lite hostig och snorig, så han somnade. Då var klockan 10. Nu är klockan 14 och han håller på att vakna. 4 timmar! Helt galet.
Lugnt och stilla idag helt enkelt.. Jätteskönt och precis vad jag behövde! Då kan jag röja lite i kväll istället..

1 år!

För ett år sen föddes han, sparven, fjompen, Max.. Hur det har gått ett år förstår jag för allt i världen inte. Men han är stor, bestämd, busig och glad. Och väldigt, väldigt söt. Men där kan jag ju vara partisk.. 


Min lille snickare.. Du driver mamma till vansinne ibland, men ändå! 

bulle till lunch, väldigt näringsriktigt!

Men, alltså, jag kanske kan skylla på att pengarna gick till världens barn?
Jag och M har varit på kyrkans öppna förskola, varit med på gudtjänst, ätit bulle och sen lekt. Lagom aktivitet. Det här med att mammaledigheten börjar lida mot sitt slut är både märkligt och skönt. Jag vet inte om det är den sista mammaledigheten, just nu känns det väldigt långt bort med ett barn nummer tre. Det känns som än mer logistik än med två barn. Större bil, större bostad, sömnlöst igen, men, vi är inte där. Inte nånstans. Vi pratar 2-3 år framåt. Shit, då är jag 35.. Riskerna ökar väl då, eller nått sånt..? Hur kan jag ens fundera på det.. Är jag galen??